ta bort dåliga vanor

Dagarna flyger fram, tänk att det redan är torsdag. Sommaren är här men värmen och solen är som bortblåst. Idag gjorde jag sista dagen så nu har jag fyra spännande och förhoppningsvis härliga veckor av ledighet framför mig.

Så hur går det nu med nedtrappningen av nikotin? Jag måste säga, peppar peppar, att det går över förväntningarna. Sista snusen togs i tisdags och den dagen blev det enbart en snus. Igår och idag har det gått helt ok, mitt humör är kanske inte det bästa. Jag känner mig lite ner och funderar på vad jag behöver förändra i mitt liv. Jag har mindre matlust, hunger (kan visserligen bero på allt småätande). Jag är orolig och har svårt att sova om nätterna, när jag lägger mig slår hjärtat som att jag sprungit en mil. Jag gissar att allt beror på att kroppen inte får sitt dagliga intag av nikotin.

Jag tycker dock att det är trist att inte snus, vad ska jag då sysselsätta mig med? Snuset tar upp oerhört mycket tankeverksamhet och den gör mig ”sysselsatt” än om det inte är någon större ansträngning. Jag har nikotinfritt snus, tar någon om dagen när suget, begäret är som störst. Jag småäter som sagt mer men jag låter det vara så en stund.

Jag hoppas att min svacka i humöret har med nikotinbrist att göra, det känns som en ”lätt” förklaring och jag kan låta det vara som det är en stund. Dock tycker jag synd om min sambo som får ta mycket skit just nu. Borde nog ge honom än mer kärlek, om jag skäller på han en gång så borde jag ge kärlek två gånger. Nu gör jag inte det eftersom jag är mestadel arg och irriterad. Största skillnaden med denna gång och förra gången jag slutade är att jag nu inte lever själv. Det betyder att jag måste anpassa mig och att jag har någon att bli irriterad på. Dumt, jag vet men det bara kommer. Jag hoppas att denna period blir kortvarig och att jag snart känner glädje och lycka, gillar ju den känslan.

Jag vet inte om jag helt 100 har bestämt att jag sluta, jag kanske bara testar nu för att se hur det går. Igår var jag på promenad, hade med mig visakortet och tanken slog mig mer än en gång, att gå förbi ICA och köpa en dosa, just in case… Jag var påväg dit men så plötsligt vände jag och gick hem och knaprade mandel istället. Då var jag otroligt stolt över mig själv, idag har tanken slagit mig igen, kanske jag bör ha en dosa hemma OM suget blir för stort. Än har jag inte köpt någon dosa, jag vet ju att jag klarar det om jag verkligen vill, när jag verkligen bestämt mig. Jag har tänkt att sluta snusa, det är ett löst satt mål, något som jag bestämde förra helgen. Sagt och gjort, nu är jag på g men när abstinensen blir som mest intensiv, det är då jag måste vara starkare än mitt ego. Jag tar en dag i taget, det blir bra.

To be contunied

Månaden är juli, sommaren är här och förhoppningsvis kommer även de ljumna sommarnätterna snart. Många är lediga från jobb och skola, varför inte passa på att förändra något du inte är nöjd med.

Jag har funderat på detta ett tag nu. Tanken slog mig när jag lyssnade på Yogagirls podcast och hon startade en utmaning, att ta bort något, förändra något man inte vill ha i sitt liv längre. Hon valde att sluta med socker i 30 dagar. Jag äter socker idag, än om inte i stora mängder men känner att jag inte har något större behov av att ta bort det helt heller. Däremot har jag en vana jag vill sluta med.

För 3,5 år sedan valde jag att sluta snusa efter massor av år i nikotinets händer. Det höll i ca 1,5 år sedan kom snuset in i mitt liv igen. När jag var på Indien/Sri Lanka resan i vintras blev det en paus från snusandet men nu är jag åter i ”träsket”. Jag är dock inte bekväm med det, gillar inte att en liten ask ska ha så stor kontroll över mig. Jag hade tänkt vänta till hösten men så ställde jag mig frågan, varför göra det sen när jag kan göra det nu. Så med det sagt, min plan är att bli av med nikotinberoendet. Om 19 dagar åker jag och mannen på en tripp till Paris och sedan åker jag vidare till Portugal i två veckor (ska berätta mer om vad jag ska göra där i ett senare inlägg). Jag tänker därför att jag har 19 dagar på mig att ta bort vanan att ständigt öppna den där snusdosan. Det sägs att det tar 21 dagar att få in en vana, 19 är ju nästa 21 så jag tänker att det blir nog bra. Skulle vara så skönt att åka på resan utan att behöva planera hur mycket snus jag kan komma att behöva ta med mig.

Jag vet vad det innebär att sluta med ett beroende, det är inte lätt men det går om det finns en plan. Jag har börjat smida en. Några frågar jag ställer mig är:

När är det begäret som störst?
Vad gör jag när suget kommer?
Hur gör jag när humöret tryter?
Hur gör jag när kroppen får panik och trycker på alla knappar för att ge den det den tror att den vill ha?

Dessa frågor tror jag kan vara användbara oavsett vilket beroende, vana man vill bli av med.

Jag brukar sällan ta en snus innan frukost, vilket innebär att dagens första snus är den bästa/godaste. Det behöver jag alltså ändra på. Till en början ska jag helt enkelt skjuta på den, att ta den efter lunch. Jag har nämligen svårt att bara sluta 100% på en gång, jag behöver trappa ner först. Jag har nu en snusdosa kvar, planen är att inte köpa någon ny eller jag kommer köpa nikotinfritt till att börja med. För en snusare är vanan jobbigare att bli av med än själva nikotinberoende. Det nikotinfria snuset kommer alltså få följa med mig på jobbet nästa vecka (sen går jag på semester).

När suget kommer har jag fickor, väskor och skålar hemma med nötter (älskar mandel), jag kommer även bunkra upp med morötter att kunna knapra på. Även tuggummi kommer finnas till hands, kan vara en ”trygghet” att kunna stoppa upp under läppen ibland.

När humöret tryter och kroppen skickar ut signalen ”ta en snus så blir du lugn”, kommer jag försöka distrahera den med något så den glömmer bort vad den tror att den vill ha. På så sätt är kroppen rätt lättlurad. När paniken kommer, när hjärtat får konstig rytm, huvudvärk smyger sig på behöver jag byta miljö och aktivitet. Min plan är att slänga på mig träningskläderna och bege mig ut på en promenad, en löptur eller gå till sjön och paddla en sväng. Detta kommer även vara redskapet jag tar till när jag och mannen hamnar i gräl, blir osams, när jag blir upprörd. Jag behöver då få en endorfinkick och det kan man framkalla vid träning och fysisk ansträngning.

Detta är min plan, den börjar på måndag. Jag kommer smygstarta redan imorgon genom att varje gång jag öppnar dosan ställa mig frågan ”Behöver jag verkligen ta en snus nu?”.

Jag har gjort detta förr och jag är säker på att jag kan klara det även denna gång. Jag vill inte snusa, jag är rätt trött på det och det är inte särskilt fräscht eller sexigt.

Är det någon som vill hänga med på detta, antingen om det är att sluta med nikotin eller något annat? Låt oss göra det tillsammans, jag kommer kontinuerligt uppdatera om hur det går för mig. Dela gärna med dig av vad du gör och hur det går för dig, lämna i sådant fall en kommentar i inlägget. Det finns även en hashtag att använda, den som Yogagirl skapat. Den heter #30daystoletgo på Instagram. Den kan även vara ett bra verktyg dels för att dela med sig av sina framsteg och motgångar men den kan även funka som inspiration.

Nu kör vi! Hejja oss, we can do this!