Lita på din magkänsla, lyssna till ditt hjärta. Hur många gånger har vi inte fått höra det? Men hur vet man att man lyssnar på magkänslan och att det inte är hjärnan som styr? I detta inlägg djupdyker jag lite i just magkänslan och att göra medvetna val. Vi har tre hjärnor, hjärn-hjärnan, hjärt-hjärnan och mag-hjärnan som styr oss.
Vi har tre hjärnor, hjärn-hjärnan, hjärt-hjärnan och mag-hjärnan som styr oss. Hjärn-hjärnan skapar alla typer av lögner och historier som vi så småningom blir vår sanning. Hjärt-hjärnan reagerar ibland på saker som inte alltid är skapad av kärlek. Mag-hjärnans uppgift är att vara rösten inom oss som inte tar någon skit.
Det är mag-hjärnan som är chef och den måste vi lyssna och lita på. Janne uttrycker det så bra, tydligt; If it says no, or maybe, or meh–it’s our job to go, “He’s/She’s OUT!” Säger mag-hjärnan nej, kanske eller tvekar är det vår uppgift att lyda, tänka, säga och agera ”He´s/ she´s out.
Väljer vi att inte lyssna på mag-hjärnan fylls våra kroppar med allt och alla, vilket tar otroligt mycket energi och vi blir lätt dränerad. Så hur gör man för att lära sig att sortera, att lyssna och lyda mag-hjärnan? Jag tror starkt på att vi ska vara kräsna i våra val av människor vi släpper in, att vi med omtanke och omsorg väljer vilka som ska få vår uppmärksamhet, tid och kärlek. Det sägs att du vet redan vid ett första möte om någon kommer finnas där för dig eller inte. Mag-hjärnan har stenkoll på det där, så lyssna på den så slipper du alla dessa energitjuvar och brustet hjärta.
Ibland kan det vara så att vi försöker övertyga oss själva att hon eller han är bra, att vi behöver personen i vårt liv. Men sann kärlek behöver inte övertygelse. När du hör dig själv eller någon annan förklara eller försvara varför det är ok att en viss person finns i ditt/ deras liv, vet du att det är skitsnack. Den handlingen handlar om att få bekräftelse att det är ok att ignorerar sin sanning och välja lidande istället. Innerst inne vet vi sanningen. Ta inget skitsnack, lyssna till mag-hjärnan.
Ge inte dig själv eller någon annan din tillåtelse att ljuga för dig/dom själva. Sann kärlek, ”the fuck yes love” som Janne uttrycker sig, behöver inte ursäkter eller förklaringar. Den kanske inte är enkel, för vad är enkelt här i livet men känslan ska vara ”yeah, it just makes sense”. Sann kärlek är självklar. Jag kommer direkt att tänka på några av mina vänner som träffat sin kärlek, jag hade inget att invända, jag har aldrig varit orolig att hon ska bli sårad eller något sådant. Kärleken mellan dom var självklar. När två människor finner varandra och det är sann, äkta kärlek, märks det.
Du vet alltid djupt inom dig om någon uppfyller dina känslomässiga behov eller bara jävlas och slösar bort din tid. Varför underhålla en sådan relation? Vad får du ut av det? Varför spendera tid med människor som du inte är galen i?
Så varför vänder vi oss till människor som inte är galen i oss, som bryr sig på riktigt? Det leder ju bara till att de och vi själva försöker övertyga oss och människorna i våra liv att vi gillar oäkta, problematiska relationer, när det vi egentligen vill ha är djup, sann kärlek. Velande och fram och tillbaka kan kännas som passion och att det finns en gnista men ofta är det tyvärr inte så.
En del av hjärnan kan tycka att det är ”coolt” att inte ringa någon på tre-fyra dagar, men i verkligheten är det bara manipulation och ”mind fuck games” där två människor leker med varandras förtroende och känslor. Mag-hjärnan vet att det inte är coolt. Om någon leker med ditt förtroende, oavsett om det gäller i karriären, vänner eller kärlek – skit i det. Gå, lämna personen, det är inte värt det. Detta är en tumregel och inga undantag får göras – dom är ute ur ditt liv. Det finns inga men, dom är ute.
Så vilken hjärna bestämmer i ditt liv? Var sann mot dig själv, lyssna och följ bossen inom dig. Kärlek.