Susanne vs nikotindjävulen

Passerat tre veckor nu. Tre veckor utan nikotin. Jag är så stolt över mig själv och imponerad över mitt driv och viljan att lyckas.

I fredags hade jag 30-års fest med mina vänner i Stockholm. Alkohol var inblandad under kvällen, första gången sedan jag dumpade nikotindjävulen. Känslan kom på tok för snabbt, bara efter ett glas vin började djävulen bråka med mig. Efter någon timme var det storbråk inom mig. Jag tappade humöret (lättirriterad) och ett skratt kändes långt bort. Jag försökte med de olika metoderna jag tidigare använt när känslan kommit. Allt bara exploderade inom mig. Snus, snus, snus! Det kändes som att jag skulle gå sönder inombords. Jag diskuterade med vännerna om att ikväll kan det väl va ok att snus – firar ju min födelsedag. Jag är otroligt tacksam över att de förstod att det inte skulle vara någon bra idé. Men jag var som besatt av tanken. Ska jag klara av denna kväll måste jag göra något, tänkte jag.

Efter min veckas nedtrappning, slutade jag helt utan att ersätta snuset med nikotintuggummi eller onico. I fredags blev jag svag, köpte en sådan. Jag tog tre-fyra stycken under kvällen. Igår fick jag för mig att lägga in en. Den åkte ut nästan lika fort. Känslan var inte alls lika behaglig som den brukade vara.

Nu sitter jag på planet påväg mot sydligare breddgrader. Ska boosta mig med sol, värme och ledighet! Dosan är med i väskan, ifall jag skulle hamna i ett sådant anfall igen. Om inte. Kommer den få följa med hem om en vecka, orörd.

Det går bra, anser att jag än en gång besegrade nikotindjävulen. Om någon timme landar vi i Spanien – min belöning för att jag har tagit klivet ut mot ett än hälsosammare liv. En friskare och fräschare Susanne blir resultatet!

Vart tog matlusten vägen?

Oavsett förändring man gör i livet är det mycket som händer i kroppen. Att sluta snusa innebär väldigt stora förändringar, eller det handlar kanske mer om omställning. Vilket fall, det hela har gjort att jag kommit ur rutin på många sätt. Framför allt kommer sötsuget, har nu slängt bort chokladaskar som var kvar sedan jul, då jag till och med börjat tugga i mig det. Sådan choklad gillar jag ju egentligen inte.

Det som hänt i kroppen är att jag inte har något större matlust på morgonen. Jag älskar frukost i vanliga fall. Dock behöver kroppen energi ändå, jag löser detta genom att ta en Gr2 (måltidsersättning).

Som jag berättat förut, GNLDs måltidsersättning är bland de bästa på marknaden. Den är min räddning. Då får jag i mig vad kroppen behöver för att klara förmiddagens utmaningar.

Nu håller GNLD på att förändra denna magiska dryck. De kommer även att byta namn på den till NeoLife Shake. Den sägs va än bättre, innehålla än bättre sötning (enbart sötad med stevia), sammansättningen ska vara än bättre än Gr2. Dessutom har de kommit med en ny smak – hallon/ jordgubb. Personligen är jag inte så förtjust i bärsmak på sådant som inte är av ”riktiga” bär. Men. Jag är förvånad, den var god. Favoriten är dock choklad, smakar som chokladpudding! Vanilj kommer på andra plats men det är jämt mellan första och andra platsen. Tillsätt bär, kanel, kokos eller vad du gillar för smak, så får du än mer variation på den. Och. Du står dig på den lika länge som vid ”vanlig” mat.

Ett liv utan GNLD finns inte i min värld! De hjälper mig och min kropp att må bra.

Dag för dag, ljusare och ljusare

14 fria dagar! 2 veckor. Det går inte en dag utan att jag tänker på snus. Men. Jag känner inget måste, inget behov.

Det kanske är för tidigt att säga men jag gör det ändå. Jag har besegrat nikotindjävulen!

Nikotinet är ur kroppen. De sömnlösa nätterna är utbytta mot skön sömn med trevliga drömmar. Vaknar utvilad och flyger i stort sett upp ur sängen när väckaren ringer. De kolossala kallsvettningarna är borta, så även huvudvärken, illamåendet och yrseln.

Om en vecka befinner jag mig i ett varmt land långt bort. Det ska bli fantastiskt skönt, en fin belöning till mig själv. Har i tanken att då komma igång med både löpning och styrketräningen, det är daga nu.

Sammanfattar dessa 14 fria dagar med: Jag är nöjd, jag mår bra, jag är lycklig!

Fröken 3.0

Fröken 3.0, det känns bra. Mer än bra. Lite äldre, lite klokare. Det känns fantastiskt!! Har reflekterat över det senaste decennium. Oj så mycket jag gjort och så mycket som hänt. På gott och ont såklart. Allt från att jag trodde att jag funnit mannen i mitt liv (två gånger dessutom), läst en massa högskolepoäng och står idag med två examen, flyttat runt i landet, rest i världen, bråkat med vänner, tjafsat med familjen, börjat och slutat snusa, haft fruktansvärda chefer och kollegor, haft en kropp som ständigt gick sönder, varit osäker på både mig själv och alla runtomkring till att idag stå på stadig mark och kunna se tjusningen med allt som händer och sker.

Jag vet idag vart jag har mina vänner, vilka som är mina riktiga vänner. Ni vet de som alltid finns där när man som mest behöver någon och de som man inte behöver höras jämt med men när man väl ses/hörs, var det som igår. Utan mina vänner och min familj skulle jag inte stå där jag står idag. Jag kommer vara evigt tacksam för allt stöd och uppmuntan jag får!

Min resa hittills i livet har stundtals varit hård men fantastisk och jag är helt säker på att kommande decennier kommer bli minst lika utmanade men även alldeles, alldeles underbart!

Det är en glad och lycklig Susanne 3.0 som säger tack för denna dag! Jag är nu 30 år fyllda. Fantastiskt, om jag får säga det själv!

En dag före SSD

Jag mår bra. De sex första nikotinfria dagarna var fruktansvärda men jag bet ihop och kämpade mig igenom attackerna. Nu, så här en dag före mitt SSD sluta-snusa-datum, mår jag betydligt bättre. Bättre än på mycket länge till och med. Trots att det är väldigt mörkt ute och jag har tidigare år varit väldigt trött så här års, bubblar det inom mig. Jag är lycklig! Jag mår bra! Jag har energi, en energi som länge varit gömd. Och. Det är mig själv jag ska tacka för denna utveckling – fantastiskt!

Trivs som sagt oförskämt bra med mitt liv och ordspråket ”det blir vad du gör det till” förstår jag nu mer än någonsin innebörden av.

Imorgon kliver jag över strecket med en 3a och en 0a. Även det känns underbart. Men mer den dagen skriver jag om imorgon 🙂

Du är vacker!

Idag är en bra dag, det här kommer bli en bra dag. Vad är avgörande för att man ska kunna lägga huvudet på kudden om kvällen och summera dagen som bra? Jag tror att det handlar om inställning och hur ditt filter ser ut. Mår man bra, känner sig pigg, glad – en god självkänsla och gott självförtroende helt enkelt, har du lättare att sortera och välja vad och vart du lägger din energi.

En god självkänsla och gott självförtroende är inte något som alltid finns där, det är rätt knepigt. Dessutom är det en färskvara, det krävs att ständigt jobba med den. Jag börjar alltid mina dagar med minst tre solhälsningar, för att väcka kroppen. Innan jag går ut genom dörren, tittar jag mig själv i spegel och säger till mig själv ”du är vacker”. Det kan låta dumt, fjantigt och så kändes det i början. Det var någon som gav mig det tipset, att säga de ”magiska orden” dagligen, gärna flera gånger om dagen. Överösa dig själv med positiva, starka ord. Nu har jag hållit på med detta i ca 6 månader. Nu känner jag skillnad, idag kan jag inte lura mig själv. Jag är vacker! Det handlar inte enbart om utsidan, utan minst lika mycket om insidan.

Så gå till spegeln, titta dig själv i ögon och säg ”Jag är vacker”. Gör detta till en rutin, det händer något i ditt undermedvetna.

Det finns bara en som är just som du. Du är unik! Du är vacker! Låt aldrig, aldrig någon ta det ifrån dig.

Efter regn kommer solsken

Abstinensen var påtaglig igår. Vaknade med illamående som höll i sig i flera timmar, följt av yrsel, huvudvärk och hjärtklappning. Ett enormt sug. Men. Jag stod emot. Bara tittade i snuskylen på Ica, se men inte röra!

Trotsade viruset på luftrören. Jag var tvungen att sysselsätta hjärnan på annat i några timmar. Jag hade inte dansat på nästan en månad! Innebar alltså stor dansabstinens. Dock är dansabstinens så mycket bättre, hälsosammare och det går att göra något åt det. Det är ofarligt och alldeles alldeles underbart. Jag tog därför och hoppade in i en bil med nya dans-människor. Ja, det är så det funkar i ”dansvärlden”. Det skrivs på ett forum om lediga platser i bilar från olika ställen i landet. Vill man med, ”bokar” man en plats, möts upp och spenderar någon, några timmar i bilen tillsammans. Och vips har man lärt känna nya fantastiska människor!

Gårdagens tripp gick till Örebro och en kväll fylld med dans och glada härliga människor!

Väskan var givetvis laddad med både tuggummipåsar och mandel. Gr2 (måltidsersättning) och nutrishake (proteinshake) från GNLD var också med, åker ingenstans utan en Gr2a eller nutrishake i väskan. Man vet ju aldrig när man kan få tag på mat nästa gång. Att dansa i nästan 4 timmar kräver bra påfyllning av energi, för att orka hela kvällen och inte vara helt slut dagen efter. Inskaffade även fishermans friend med mintsmak. Tror det kan bli succé i kampen mot nikotindjävulen. Och vet ni. Det blev hur bra som helst! Fishermans friend mint är numera min nya last tror jag!

Idag har jag mått mycket bättre. Fylld av endorfiner och en lycklig känsla som kommit över mig. Dans, vad vore livet utan dansen?! Visst har det tuggats tuggummi frenetiskt och knaprats fishermans men det har varit en bra dag. Tror jag vågar säga att denna söndag har varit lättaste dagen på hela veckan.

Ett snusfritt liv fyllt med goa vänner, nya bekantskaper och många timmar med dans. Jag älskar mitt liv!!

Dagarna (och humöret) går upp och ner

Tre nikotinfria dygn. Den positiva Susanne är som bortblåst. Jag är knäckt! Trodde det skulle bli en rätt enkel match men sömnbristen får hela kroppen att värka. Sover nästan inget om nätterna, kallsvettas dygnet runt, under dagarna tuggar jag tuggummi så jag har träningsvärk i käkarna, dricker litervis med grönt te och äter lite väl mycket mörk choklad. Trodde att jag ständigt skulle ha en hungerkänsla men det är snarare tvärtom.

När jag kommer hem från jobbet orkar jag inte göra någonting. Sova går ju inte heller. Sömnbristen har dessutom gjort att jag lyckats dragit på mig något virus på luftrören. Skulle vilja träna men benen bär mig inte den korta vägen till gymmet.

Jag har inget sug efter snus men tanken på att kroppen skulle gå tillbaka till ”normal” rytm, får en att fundera på att det kanske är värt att avbryta slutandet. Men. Det kan jag ju inte, jag är starkare än det där giftet. Jag ska klara mig igenom det! En dag i taget. Och. Igår bokade jag en resa till solen, så jag får alltså inte sluta kämpa.

Jag hoppas att livet ljusnar snart, att giftet går ur kroppen och att den fattar att den inte kommer få mer nikotin av mig. Jag förstår nu vad folk menar med en dag i taget. Numera tar jag en dag, en timme i taget i denna kamp.

En tuff och bitter dag men förhoppningsvis känns det lite bättre imorgon.

Jag kan, jag vill, jag ska!

 

Magisk chokladmoussetårta

Nu har jag än en gång stått i köket och experimentera. I lördags hade jag 30års kalas, och vad är ett kalas utan tårta? Det blev en mjölk- och mjölfri chokladmoussetårta, enda sockret är i chokladen. Jag är riktigt nöjd över resultatet, även gästerna tyckte den var jätte god. Det går snabbt (bortsett från tiden i kylen) och den är lätt att göra. It taste a bit like heaven!:-)

Så här gjorde jag:

Jag använde mig av samma botten som jag hade till bärmoussetårtan.

Botten:
3 äggvitor
0,75 dl agavesirap
1/2 tsk vaniljpulver
3 dl mandelmjöl

1. Vispa äggvitorna och agave tills att de blir hårda och glansiga.
2. Vänd i mandelmjöl och vaniljpulver och blanda försiktigt.
3. Bred smeten jämt över botten på formen . Grädda i nedre delen av ugnen 25–30 min.
4. Låt botten vara kvar i formen och låt kallna eller frys.

Mousse:
300 g mörk choklad (70%)
3 dl kokosgrädde
4 st äggvita
1/2 tsk salt

1. Smält samman chokladen och kokosgrädden i ett vattenbad.
2. Vispas äggvitorna och saltet hårt och glansigt.
3. Vänd försiktigt ned chokladblandningen i äggvitan.
4. Häll smeten i formen. Låt stå kallt i några timmar.

Ta fram tårtan minst 30 min före servering så kommer smakerna fram ännu bättre! Jag siktade kakao på vid servering. En klick vispad grädde (kokosgrädde) och hallon blev pricken över i:et.

Dygn 2 och fortfarande jag som leder!

Är nu inne på mitt andra nikotinfria dygn. Det går bra, den största svårigheten är att jag inte kan sova om nätterna. Jag ligger och vrider och vänder, slumrar till, vaknar alldeles kallsvettig. Så håller nätterna på. Jag vet inte om det beror på att kroppsnära i uppror, ren panik när den inte fått sitt gift den är så van vid. Men det var tufft att jobba idag, än om det gick bra.

Efter jobbet passerade jag stället där jag brukar köpa min snus (köpte alltid stock), men denna gång tittade jag enbart in genom fönstret för att sedan fortsätta längs gatan. Det går däremot åt nästan en hel påse tuggummi om dagen! Men. Så mycket bättre jämfört med snuset.

Jag ska klara det här! Just nu känner jag mig varken särskilt fräsch eller pigg men förhoppningsvis blir det lite fler sovtimmar i natt och bara det kanske gör livet lite lättare.

Jag har googlat och läst lite om vad som händer i kroppen när man slutar med snuset. Man får brist på dopamin, vilket är ett hormon som kopplas till hjärnans belöningssystem. För att tillfredsställa denna brist bör du äta mer protein, men det räcker med ”lätta” proteiner, så som mandel, keso, böner, linser, avokado och bananer. Läs mer om dopaminets påverkan här.

Mindre socker, mer mandel, avokado och bananer ska jag testa! Jag håller på att titta efter en resa till varmare och soligare breddgrader. Det skulle vara underbart, en veckas semester med sol och värme! Det tycker jag att jag är värd🙂