Alla dessa val – magkänslan

Varje dag, flera gånger i timmen gör vi val. Hur kan vi veta att vi väljer rätt? Vissa val är lättare än andra. Hur gör du när du kommer till ett svårt val, ett livsavgörande val? Har du någon strategi eller går du på känslan och hoppas att det blir bra?

Jag gillar inte val, har alltid haft svårt att välja. Många gånger låter jag andra välja och jag bara följer med men vissa gånger, när det kommer till val som jag själv måste besluta om, fylld av beslutsångest och många gånger väntar jag intill sista stund innan jag bestämmer mig. Många säger att man ska lyssna på den inre rösten. Den inre rösten kallar jag magkänslan, men det är inte alltid så lätt att höra den. Så snart tankarna tar över, är det svårt att känna magkänslan, den inre rösten.

Magen kan ses som en källa till din intuition. Magkänsla är faktiskt inte bara nonsens! Det finns numera forskare som vidhåller att vi människor har två hjärnor, varav den ena finns i just magen. Magens ”hjärna” finns under den yttre slemhinnan och mellan de muskulära skikten i matstrupen, magsäcken och i tarmarna och är mer känd som det enteriska nervsystemet (ENS). ENS är ett komplext nätverk av neuroner och neurokemikalier som känner av och kontrollerar vad som händer i kroppen inklusive vad som händer i hjärnan. Forskare har kommit fram till att magens ”hjärna” innehåller mer än ett hundra miljoner neuroner – det är fler än antalet nervceller i ryggmärgen.

Våra magar är alltså extremt intelligenta utan att vi riktigt vet om det. Magens ”hjärna” förstår inte siffror och språk utan kommunicerar med oss mestadels med känslor. Forskning har också visat på att flödet av ”information” från ENS (magens hjärna) till hjärnan är större och mer omfattande än flödet från hjärnan till ENS. Med andra ord kan man säga att människans kommandocentrum är lokaliserat i just magen!
Vilken ”hjärna” låter du fatta dina beslut? Jag tycker många gånger att det är svårt att höra magkänslan, den inre rösten men jag har ett knep. När du kommer till ett val, vad är din första känsla? Första tanken som dyker upp, ska du svara ja eller nej? Det är oftast den som skickas från magen. När du börjar fundera och vända på saker och ting, lägga fördelar mot nackdelar, då har hjärn-hjärnan tagit över. Så vad var din absolut första tanke, känsla?

Lyssna på din inre röst, på magkänslan, den leder dig, guidar dig längs livets krokiga väg.

Valet är ditt

Livet än en gång. Det är rätt häftigt hur allt funkar, hur livet rullar på varje dag och vi har alla möjligheter att göra vad vi vill med dagarna, veckorna, månaderna, åren. Det är upp till dig vad hur du vill leva ditt liv. Det är upp till dig vad du väljer att fylla dina dagar med, det är du som bestämmer. Du är kapten i ditt liv och det är upp till dig hur du vill må. 

Det kan låta hårt och ibland tror jag inte riktigt på orden men innerst inne vet jag att det är så. Jag bestämmer hur jag vill leva. Det kan vara lätt att skylla ifrån sig och lägga ansvar på andra att ens liv är som det är. Men det är inte sant. Självklart finns det ständigt yttre faktorer som spelar in men i slutändan handlar det om dina val. Kroppen talar ständigt med oss, det kluriga är att förstå och tolka det den säger. Vi är ju bara människor och vi gör val som kanske visar sig att det inte var det bästa. Då är det ju tur att universum ger oss nya chanser att testa igen och är du uppmärksam kan du välja ett annat alternativ när situationen dyker upp. För att det ens ska kunna vara möjligt krävs reflektion, vissa saker kan behöva läggas ner mer tid och energi på medan andra tokiga val du gjort blir lätt att ändra.

När jag blev utbränd trodde jag att allt berodde på mitt dåvarande jobb och den usla chefen. Idag har jag förstått att jag var en tickande bomb och det var den händelsen som utlöste explosionen men att jag misshandlat kropp och själ mycket längre. Jag tror att vi är olika känsliga på hur mycket vår kropp och själ kan hantera men alla har en gräns där det blir för mycket. På samma sätt hanterar vi saker på olika sätt, vi är olika samtidigt lika. Vi alla är ju däggdjur, människor. Jag tror starkt på reflektion, återhämtning, vila och att lära sig lyssna sig själv. Så många kan inte ha fel, än om vi är olika. Än en gång, mindfullness det är ingen bullshit. Andas det är någon som kroppen gör utan att vi behöver tänka på det, utan syra dör vi men att fokusera på andningen gör någon med kroppen. Andningsövningar tyckte jag till en början lät både flummigt och det var jobbigt och läskigt. Nu har jag börjat förstå varför så många rekommenderar dessa övningar. Att sitta och andas kan många gånger vara svårt men att då koppla ihop det med yoga när du rör dig med hjälp av andningen, gör det hela lite lättare att man gör utan att direkt behöva fokusera på en enda sak. Yoga, precis som allt nytt du testar, kan upplevas som att ”det är inget för mig” men jag önskar att alla som testar ger träningsformen en tid, säg två månader med regelbundenhet.

Valet är ditt. Du har ansvar för ditt liv och ditt välmående. Vill du ha förändring, må bättre är det upp till dig att ta tag i det. Sök efter människor som inspirerar dig, omge dig med de som ger dig energi och våga testa, utmana dig själv. Våga prova nya saker som kanske känns konstiga eller flummiga. Lägg inte så mycket prestation i det du gör, att göra lite är bättre än inget alls. Framför allt, speciellt om du är instabil, tänk baby steps. Allt är ok. Du är bra precis som du är. Lyssna på din kropp och överös den med kärlek och ömhet.

What doesn´t kill you

Det är dags att lägga ner stridsyxan. Du behöver inte alltid kriga, det är ok att låta var sak ha sin tid. Våga tro på att allt det goda kommer till dig. Det blir som du tänker. Dina tankar avgör hur du kommer att känna och agera. Jag tror att det handlar om att bestämma sig, oavsett vad det handlar om. Finns inte viljan, kommer inget hända.

Allt som finns i ditt liv finns där just för att du gjort val. Vi gör ständigt val, små och stora val. Oavsett vad så är det alltid upp till dig, valet är alltid ditt. Du kan inte skylla på någon annan när det inte går som du vill. Varje motgång finns ett syfte med, det är upp till dig att se och finna syftet. Det är det som kommer göra att du reser dig upp igen, det är det som driver dig framåt. What doesn´t kill you makes you stronger. Efter regn kommer solsken. Jag kan fortsätta i evighet, jag älskar dessa ordspråk. För det ligger ofta en sanning i dem. Du väljer. Det är ditt liv och du bär ansvar för det. 

 

Jag är modig

Vad är modig? Vad betyder det för dig?

För mig handlar modig om att våga stå upp för sig själv, att våga följa sitt hjärta och att utmana sina rädslor. Det sistnämnda är något jag gör ofta, det är nämligen så att jag är rädd för det mesta här i livet. Allt känns lite skrämmande och läskigt, sådant som är nytt och det jag inte behärskar. Det är en evig kamp, att fortsätta kämpa, att våga ta steget eller sitta i skuggan och bara tänka att jag skulle vilja men tar inte tag i det. Jag har ju ansvar för mitt liv och vill jag något, är jag nyfiken på något så är det upp till mig att se till att ta reda på vad det än kan vara. Ångra bara sådant du aldrig gjorde, det är några ord som jag försöker hålla mig fast vid.

Ja, jag är modig. Jag tar ansvar för mitt liv. Känner jag nyfikenhet till något, vill jag göra något ser jag till att det händer. Att vara modig, att våga utmana dig själv, att våga hoppa är både spännande och utvecklande. Om du inte testar, utmanar dina rädslor, hur ska du då kunna veta om det är något för dig eller inte.

Vad väntar du på? Ut i världen och utmana dina rädslor. Du är modig!

 

Jag är fri att vara mig själv

Vi bor i Sverige, ett fritt land. Jag är otroligt tacksam som haft förmånen att fått växa upp i detta trygga land. Det gör ont att se och höra om allt som pågår i världen, i Europa och även här i detta land. Jag tänker på alla människor som flyr från sina hem, flyr från sitt land på grund av krig. Så många oskyldiga människor som drabbas.

Jag vill inte på något vis skapa någon slags debatt om flyktingkrisen, terrordåd och hoten. Det är obehagligt, ibland blir jag lite rädd. Vad är det som händer? Är det ett tredje världskrig på gång? Jag vet inte och jag kan inte direkt påverka det. Något jag däremot kan påverka är hur jag väljer att leva mitt liv. Mitt liv pågår här och nu, det är i full gång. Vi vet inget om morgondagen, det bästa vi kan göra är att leva idag, fullt ut, inte skjuta upp saker för att göra det sen. Vi lever idag, ta tillvara på den.

Trots all olycka som finns så lever du och du har högsta ansvaret för just ditt liv, här och nu. Du har möjlighet att göra precis vad du vill. Som du kanske förstår så syftar jag såklart inte på någon olagligt eller göra dumdristiga handlingar. Ibland är det bra att tänka handling, konsekvens före.

Jag är fri att vara mig själv. Tänk så trist det skulle vara om du inte är du och jag inte är jag. Du är bäst på att vara du och jag är bäst på att vara jag. Därför, försök inte att vara som någon annan. Snälla, sluta jämföra dig med andra. Att ta inspiration av andra är något annat, vi behöver inspireras av andra och av varandra. Så känner jag, jag söker mig till människor som inspirerar mig och som får mig att vilja utvecklas både personligt och yrkesmässigt. Det innebär dock inte att jag gör precis som dessa människor, jag går min väg, på mitt sätt men jag får energi och det skapar mod och tro på mig själv. Jag är bra precis som jag är, väljer jag att tro på mig själv och det jag gör kan jag skapa underverk. Ja, jag är fri att vara mig själv. Jag är jag och jag lever här och nu samtidigt som jag har drömmar och mål. Men jag ser till att göra det bästa av just denna dag.

Du har ansvar för ditt liv, hur väljer du att leva det?

Omtanke

När jag hör ordet tänker jag direkt på andra, omtanke till andra människor, till djur och natur. Jag har reflekterat lite kring detta. I grund och botten handlar allt om dig själv. Självklart kan och ska vi vara rädda om varandra och visa både omtanke och respekt, men vad händer om vi glömmer bort oss själva? Om vi visar omtanke till andra men inte till oss själv?

Jag är en känslomänniska ända ut till fingerspetsarna, vilket stundtals kan vara ganska tufft. Det är jobbigt att ständigt känna, att påverkas känslomässigt i de flesta situationer. Jag tränar för fullt med att låta tanken styra mig, att kombinera tanke och känsla. Det är svårt och ibland kraschar jag. Som alltid tillåter jag mig vara där jag är för stunden, men bara för en stund, innan jag sakta reser mig igen.

Att vara ärlig mot sig själv är inte alltid så lätt, när känslan lurar tanken är det svårt att se realistiskt på saker och ting. Oavsett är det bra att ha en öppen och ärlig kommunikation med sig själv men främst med andra. Jag kommer aldrig kunna påverka en situation om jag inte berättar vad jag tycker, tänker och känner. Det ligger ett stort ansvar på varje människa, att vara ärlig mot sig själv och framför allt ta ansvar för sig själv. Det krävs en hel del och ibland även träning att våga stå för det man tycker, att våga berätta.

Men oj så svårt det är varje gång när man kommer till ett vägskäl. När det inte går att vandra längre på den väg man vandrat på. Jag slits fram och tillbaka. Ska jag stanna? Ska jag gå? Ska jag gå tillbaka? Jag vet vad som är bäst för mig, jag vet vad jag vill och vad jag behöver. Det enda jag kan göra är att förmedla det och lägga fram en önskan, utan någon förväntan. Jag har ju bestämt mig för att jag ska gå framåt, vid en korsning så pratar jag om vilken väg jag ska gå. Men. I slutändan måste jag ta mitt ansvar för mina känslor och för mig själv. Jag måste välja vägen som jag mår bäst av, långsiktigt.

You can go your own way. Stå upp för dig själv och var ärlig längs hela vägen.

Jag är kär!

Livet går upp och ner, så är det och så kommer det alltid vara. Det behöver vara tungt och motigt ibland för att man ska kunna uppskatta när det går lättare och livet leker. 

Just nu befinner jag mig i Stockholm, mitt älskade andra hem. Ibland saknar jag denna stad så att det gör ont i hjärtat, ett år sedan jag flyttade upp till norr. Samtidigt ångrar jag det inte för en sekund, jag mår bra av att vara i Norrland. Jag gillar kontrasterna mellan lugnet i småstaden och pulsen i storstaden. Hur som så får denna stad det alltid att bubbla inom mig, ibland kommer till och med elefanterna och stampar i min mage.

Jag är evigt tacksam att jag en gång för många år sedan valde att släppa trygghet, att jag vågade chansa och flyttade. Ett av de bästa beslut jag någonsin fattat. Så galet mycket jag lärt mig om mig själv under dessa år och så många härliga människor jag lärt känna. Jag liksom bubblar, jag är kär! Kär i livet. I mitt liv. Det blir verkligen vad man gör det till. Det finns inga quickfix här i livet, det gäller att ha tålamod, tillit och tro på att allt löser sig till det bästa. Så tänker jag. Jag har visserligen sökt efter verktyg för att bygga upp mitt tålamod och min tillit både till livet och till mig själv. Jag tror jag börjat finna det nu. 2016 har hittills varit väldigt utmanade men jag har tagit det med ro, tänkt att det kommer ordna sig. Jag har valt att fokusera på att bara vara, här och nu. Meningslös oro som tidigare var mitt mellannamn har jag börjat få kontroll på, en otroligt skön känsla. Mitt recept till balans heter andas. För tre månader sedan hoppade jag på meditationskursen med Ulrica Norberg och Yogobe. Sedan dess har jag kämpat på varje dag med den, än om jag inte gjort kursen varje dag, har jag sett till att sätta mig ner i stillhet en liten stund varje dag. Det gör något med både kropp och själ när man vågar stanna upp och bara vara. Jag upplever att jag numera hanterar både stress och plötsliga händelser bättre, jag kraschar inte längre. Jag har fått ett nytt beroende, men denna gång är det något som inte skadar mig, det är något som är hälsosamt och gör mig gott. Yoga och meditation är världens bästa medicin. Som jag önskar att alla människor som mår dåligt, både psykiskt och fysiskt som går till läkaren för att få hjälp, jag önskar då att läkaren kunde skriva ut recept till en yogastudio eller varför inte erbjuda ett konto hos Yogobe. Jag tror starkt att vårt samhälle skulle må mycket bättre av att regelbundet, någon gång varje dag, stanna upp, lägga sig på golvet och låta kropp och hjärna bara få vara en stund.

Tillbaka till varför jag är kär. Jag är bara så tacksam för allt, för allt som händer i mitt liv. Jag pratade med en nyvunnen vän idag, det blev ett kort samtal men det gav mig otroligt mycket. Efter en kort stund berättar han att blir alldeles varm i hjärtat när han hör min röst, att jag ger honom energi och att jag har en speciell plats i hans hjärta. Därefter säger han, tack för att jag träffat dig. Det gjorde mig väldigt glad, alldeles varm inombords. Det fick mig att inse att man inte behöver höras eller ses jämt och ständigt, än fast man nyligen lärt känna varandra. Vissa människor lämnar helt enkelt avtryck och när det visar sig vara ömsesidigt skapas ett band, ett vänskapsband som är bland det finaste i livet. Jag är alltså inte kär i honom, jag är kär i mitt liv. Jag är så stolt över mig själv, jag klarar allt jag förtar mig och det blir vad man gör det till. Jag har bara bestämt att lita på att livet ger mig de utmaningar jag behöver för att bli starkare i mig själv, jag har på riktigt börjat förstå hur värdefull och bra jag är. Att jag duger precis som jag är. Det är en otroligt skön känsla.

Jag är tacksam för all kärlek som finns i mitt liv, för alla fina människor jag ständigt kommer i kontakt med. Just nu sörjer jag något, jag saknar eller längtar inte efter tvåsamhet. Jag trivs med mitt liv. Jag jagar inte längre, vilket jag gjort i hela mitt liv. Jag tillåter mig att vara precis där jag är och vara i det jag känner just nu, än hur det är. Jag litar på livet och är det meningen att jag ska leva själv, utan barn, ja då är det så och det är ok. Men vad vet vi om framtiden, kanske mannen en vacker dag visar sig och jag faller pladask. Kanske, kanske inte. Det visar sig, till dess tar jag dagen som den kommer och njuter till fullo av hur vackert livet är.

Idag, om någon timme är det dags att sätta mig i bilen tillsammans med dansvänner som jag inte träffat på ett år. Den årliga trippen till Öland och dans står på agendan varje dag i en veckas tid. Det ska bli underbart att träffa alla fina människor, det är kärlek. Och jag är lycklig.

Vad gör du för att ta hand om dig själv? Stannar du upp i denna hektiska vardag som vi lever i? Kommer du ihåg att andas? Lyssnar du på dig själv och din kropp? Hur gör du för att ge dig själv kärlek?

Examensdag

Att sätta mål och sedan uppnå dem, det är en rätt härlig känsla. För mig skapar det en större tro på mig själv, att jag klarar allt jag förtar mig. Jag har uppnått ett sådant mål. I fredags examinerades jag och kan nu stolt kalla mig legitimerad kost- och hälsorådgivare. Det har varit ett lärorik läsår men oj så fort det gått. Tycker nyss jag beslutade att byta bana, men det är över ett år sedan. Jag inser mer och mer det här med att njuta dagen och att leva den fullt ut, varje dag.

När jag sätter mål och jag uppnått dem blir det lite per automatik att jag reflekterar över tiden som varit. Jag har lärt mig mycket, mycket har hänt och för var dag växer jag i mig själv. För varje människa jag möter, för var presentation jag gör, för varje feedback jag får, växer jag som människa och jag börjar nu förstå styrkan jag besitter. Det driv som många påstår att jag har börjar jag så smått tro på, att jag kan ta mig vart jag än vill.

Vad som händer framöver börjar som smått att klarna. Jag har de senaste veckorna fattat beslut, stora för mig. Som du kanske vet har jag bott i Stockholm i några år och i höstas flyttade tillbaka hem till Norrland. Sedan dess har jag gått i tankar om jag ska stanna i norr eller flytta till Stockholm igen. Jag trivs otroligt bra både i norr och i söder. Det jag saknar när jag är i Stockholm har jag i Norrland och det jag saknar när jag är i norr finns i Stockholm. Det är svårt och tar en hel del energi att ständigt vilja vara på en annan plats än den man är på just nu. Därför var det dags att fatta ett beslut. Jag har nu skrivit kontrakt på en lägenhet här i norr, kommit in på en utbildning i stan samt förlängt min anställning på boendet jag jobbar på. Det känns super läskigt, har lite ont i magen över dessa beslut samtidigt som jag vet att det är bra för mig. Jag behöver vara i norr ett tag till. Så nu vet du vad jag gör och håller hus ett år framöver. Jag tror att det är just det som är mest skrämmande, att bara vara på en och samma plats. Jag tror att jag är rädd för att fastna, att bli kvar för alltid. Samtidigt försöker jag tänka att detta beslut handlar om ett år och tiden går fort. Vips så är det 2017 och dörrarna för världen står åter öppna. Jag försöker även intala mig att Stockholm kommer alltid finnas kvar, jag har mina vänner där och att universum kommer visa mig vägen när ett nytt beslut ska fattas. 

En av anledningarna till varför jag väljer att bosätta mig i norr och i hemstaden Örnsköldsvik är för att det känns som att jag behövs där. Jag brinner, som du kanske förstått, för hälsa och jag ser och hör många i den staden som inte mår bra. Jag vill vara där och påverka till en bättre hälsa, till en friskare stad. Än är hur:et oklart men jag är helt säker på att det kommer visa sig. Jag kommer finna min väg hur jag kan vara med och stötta och hjälpa människorna där. Det ska bli ett spännande år, vad det än kan innebära.

Tror du inte på dig själv, ja vem ska du kunna tro på dig. Jag tror att det är en av nycklarna till framgång, oavsett vad det handlar om. Så. Gör det enkelt. Börja tro på dig själv. Jag vet att du är grym!

Alla hjärtans dag

Denna dag sägs vara dagen när vi ska ge varandra extra mycket kärlek. En del av mig är emot detta ploj medan en annan del väntar och hoppas att bli överraskad och uppvaktad. Tidigare blev jag lite besviken när inget speciellt hände. I år tar jag ansvar för det hela själv, jag uppvaktar mig själv hela dagen tänker jag. Började dagen med en mumsig brakfrukost med pannkakor, fröknäcke, massor av frukt och bär och en stor kopp av mitt favoritte. Delar med mig av pannkaksreceptet snart, som vanligt gick jag på känn. Oproffsigt att inte mäta upp ingredienserna, något jag aldrig tycks lära mig. Har även ett nytt recept på fröknäcke, det kommer också så småningom, till dess kan du kika på det som redan finns i receptbanken. Dagen spenderade jag med syster och brorsdotter i biomörkret. En alla hjärtans dagspresent ville jag såklart ge mig själv, jag slog till på stort och införskaffade mig en bil. Min första egna bil, någon gång ska det ju ske. Varför lägga över ansvaret på någon annan, när du kan fixa det mesta själv? Du vet ju vad du vill ha och behöver. Gör det du vill, det är ju ditt liv, du bestämmer. Du förtjänar bara det bästa!

Önskar dig en mysig Alla hjärtans dag, fyll den med kärlek på ditt vis.

Jag tror på mig själv

Jag tror på mig själv – dagens affirmation

Hur ska vi kunna hjälpa och stötta andra och vi inte tror på oss själv? Allt börjar hos dig själv. Jag lever inte alltid som jag lär, men jag försöker. Jag har förstått vilken kraft det har att tro på sig själv. Tänk så skönt att slippa jämföra sig med andra. Att slippa ta åt sig av någons kommentar, att kunna skilja på saker jag gör och det jag är.

Ingen är perfekt men jag är ganska säker på att vi alla vill ha ett fint och lyckligt liv. Hur kan du göra för att uppnå det? Jag är inte perfekt, för vad är perfekt? Jag vill ha ett liv fyllt av kärlek, skratt och glädje. Jag vill ha vänner som jag kan luta mig mot när jag inte riktigt orkar stå på egna ben. Oavsett hur du vill forma ditt liv, är det till 100% ditt ansvar. Börja med att tro på dig själv. Säg dem orden ofta, gärna flera gånger om dagen. ”Jag tror på mig själv”. Våga lita på dig själv. Du är grym och klarar precis allt du vill klara.