Jobba med dina rädslor

Jag är rätt säker på att vi alla har rädslor som ibland, kanske många gånger tar över och styr oss allt för mycket. Vad har du för rädslor som hindrar, skrämmer dig? Rädslor som tar över, förstör, hindrar dig så att du inte kommer dit du vill, till det du drömmer om. 

Jag har många, många rädslor. Många gånger vinner min nyfikenhet över rädslan men i stora saker funkar det inte, då tar rädslan över. Det senaste året har jag jobbat väldigt mycket och medvetet med rädslor som ständigt dyker upp. Hur då kanske du nu undrar. Mitt sätt att jobba med dessa obehagliga känslor:

1. Identifiera – vad är det jag känner? Skriv ner situationen, tankarna kring den.
2. Våga prata om rädslorna. Att sätta ord på vad som händer inom en kan göra att rädslan blir mindre.
3. Reflektera – Gå tillbaka till det du skrev när du identifierade rädslan. Hur såg situationen ut, i vilket sammanhang kommer rädslan, hur agerade jag och vad blev resultatet av mitt agerande? Läs och fundera vad du kan göra för att jobba med den.  

Det är vad jag gör. När en rädsla är väldigt stark, kan det ibland vara svårt att sätta ord på den, identifiera den. Det är ok. Skriv bara ner situationen. Gå tillbaka och läs vad du skrev vid ett senare tillfälle, för att därefter reflektera. Ibland räcker det att skriva ner situationen, fortsätta dagen för att sedan, några dagar senare gå tillbaka och läsa vad en skrev. Rädslan minskar eller försvinner. Ingen aning om varför det blir så men det funkar. 

Jag tror starkt på att vi behöver stanna upp och reflektera i svåra, jobbiga situationer. Att stanna upp kan se olika ut, en del kan lägga sig ner, sätta sig ner och bara fundera. Andra behöver röra på sig, ta en promenad, träna, vistas i naturen. Det finns inget rätt eller fel, hitta ditt sätt att rensa tankarna och komma ner i varv.

Så, skriv ner dina rädslor. Vips så händer det något. 

Det dåliga samvetet

Jag har haft den här bloggen i fyra år, tror jag det är. Jag har alltid haft som mål eller avsikt att skriva minst ett inlägg varje vecka, helst varje dag men gärna 3-4 inlägg per vecka. Den senaste månaden har det inte blivit så, livet har helt enkelt kommit emellan och jag har totalt tappat skrivlusten men även inte funnit tid och ro för skrivande. Samtidigt som detta så har en ångest, ett dåligt samvete kommit över mig, att jag inte skrivit regelbundet. 

Jag har funderat på detta i dagarna, varför sköljs jag av dåligt samvete av min frånvaro här? Det jag kommer fram till är två saker, dels handlar det om prestation och då leder det direkt in på varför? Jag har ju denna blogg för att skriva mina tankar och dela med mig av mina upplevelser och erfarenheter, jag har denna blogg i första hand för att hjälpa mig själv att få ur mig tankar och känslor, för reflektion. Hur kan det då komma att handla om prestation?! Svaret är enkelt, allt jag gör handlar om prestation men jag vet inte riktigt för vem jag vill prestera? Handlar det om mig att jag vill bli bättre, verka bra, att få många följare? Jag blir ju glad när någon hör av sig, har någon fundering, delar med sig av sin story eller jag får hör att mina ord hjälper någon. Är det på den vägen det har blivit en prestation hos mig? Jag vet helt ärligt inte men jag gillar det inte. Jag vill ju göra saker som får mig att må bra, när jag är sann mot mig själv och jag vill leva i nuet.
Den andra orsaken av dålig samvete är att jag känner att jag inte tagit mig tid för reflektion (vilket jag använder bloggen till). Det har lett till små krascher när tårarna rinner nonstop i timmar, matlusten försvinner, energi och glädje är lika med noll. Jag mår alltså bra av att stanna upp, fundera lite och skriva av mig det jag har inom mig. Det finns flera anledningar till ”tidsbristen”, de flesta av dem har att göra med förändringar i mitt liv. Under senaste månaden har jag bland annat flyttat och blivit sambo, vilket idag känns alldeles fantastiskt men resan hit var tuffare än jag trodde när vi bestämde oss för att flytta ihop. Att göra förändringar, inte veta hur saker och ting kommer bli framkallar rädsla inom mig. Jag vet inte varför men jag är rädd för ganska mycket här i livet. Nya saker skrämmer mig samtidigt är jag för nyfiken för att låta rädslan vinna över mig, vilket krockar en del ibland.

Jag har kommit fram till att det inte finns någon anledning till dålig samvete, oavsett orsak. Det är ok att jag tappat tråden, skrivlusten, inte tagit mig tid att skriva os.v. Allt är ok. Det har fått mig att inse vad jag behöver för att må bra. Nu syftar jag inte direkt på att skriva inlägg på bloggen utan mer på att regelbundet ta en paus, stanna upp, andas och känna in.

Så till dig. Vad gör du när det dåliga samvetet kommer över dig? Vad och hur gör du när du känner att du inte räcker till? Hur gör du när rädslor dyker upp, hur hanterar du dem? Vi blir vad vi tänker, därför tror jag att det är viktigt att vara vaksam över vilka tankar vi väljer att fokusera på. Med detta sagt, du bestämmer hur du vill må, du kan skapa förutsättningar för hur du vill leva ditt liv. Valet kanske är lätt att tänka men svårt att genomföra. Oavsett, du är bra som du är.

Kärlek och livsglädje

Detta är från ett inlägg som jag skrev för ett år sedan:

Vad är livsglädje? Jag funderar mycket på det här med kärlek. Kärlek, det är ett stort ord som innefattar mycket. I mitt liv finns det kärlek, otroligt mycket kärlek. Jag ser till att omge mig med människor som jag vill ge kärlek men även som jag får kärlek av. Vänskap det är sann kärlek för mig. Kärleken som finns i en familj, de starka familjebanden. Syskonkärlek. Jag har nästan all kärlek jag kan tänka mig. Ibland tänker jag att jag inte behöver mer kärlek, att mitt liv är proppfullt av kärlek. Men. Det är inte hela sanningen. Det finns kärlek kvar att ge till någon, som än inte visat sig. Det finns stunder när jag näst intill bestämmer mig för att sluta hoppas, sluta längtar efter en livskamrat. Att jag är nöjd med det jag har. Men. Så kommer det stunder när jag känner någon slags tomhet, att det är något som saknas. Min livs kärlek.Idag lutar jag mig mot mina vänner när det blåser. Utan vännerna vet jag inte hur jag skulle klara mig. Åren går och med åren så hittar även vännerna sina livskamrater, än om vår vänskap kvarstår så förändras den. Det är inget konstigt med det, jag blir verkligen glad att höra och se mina vänner lyckliga, kära. Jag är inte bitter. Det gör mig nog bara lite ledsen att jag inte kan dela med mig av den känslan, att vara kär. Det är så länge sedan att jag idag inte kan beskriva, känna känslan. Jag längtar efter den känslan, varje dag. Jag ljuger när jag säger annat. Men. Det skulle inte vara hållbart att deppa ihop och tycka synd om mig själv för att jag varit singel i många år. Jag försöker se glädje och kärlek i det jag har i mitt liv. När jag väljer att se på allt det vackra, på de underbara människor som jag har omkring mig fylls kroppen med värme och ja, jag vet att jag är älskad.

Nu har det som sagt gått ett år och jisses så mycket som hänt i mitt liv. För var dag som går kommer jag till mer och mer insikt om vem jag är och vad jag behöver för att må bra och att vara i balans. Jag utmanas och utmanar ständigt mig själv. Det finns många, många rädslor inom mig men steg för steg tar jag mig igenom dem och varje gång överlever jag, än om det stundtals inte känns som det. Det som framför allt hänt i mitt liv sedan det där inlägget är att jag bjudit in, tagit emot kärleken. Jag har fått och får numera känna den där känslan som jag längtade efter – att vara kär. Jag har funnit min livskamrat, mannen som jag vill ha och behöver vid min sida. Han är mitt ankare. Han ser så mycket i mig som jag själv aldrig sett i mig. Han får mig att inse att jag är bra precis som jag är och han hjälper mig på vägen att bli sann mot mig själv. Jag är tacksam att han fann mig.

Jag ställer nu frågan till dig, Vad är livsgläjde för dig? Hur gör du för att kunna känna glädje och kärlek i ditt liv med det du har?

Jag är modig

Vad är modig? Vad betyder det för dig?

För mig handlar modig om att våga stå upp för sig själv, att våga följa sitt hjärta och att utmana sina rädslor. Det sistnämnda är något jag gör ofta, det är nämligen så att jag är rädd för det mesta här i livet. Allt känns lite skrämmande och läskigt, sådant som är nytt och det jag inte behärskar. Det är en evig kamp, att fortsätta kämpa, att våga ta steget eller sitta i skuggan och bara tänka att jag skulle vilja men tar inte tag i det. Jag har ju ansvar för mitt liv och vill jag något, är jag nyfiken på något så är det upp till mig att se till att ta reda på vad det än kan vara. Ångra bara sådant du aldrig gjorde, det är några ord som jag försöker hålla mig fast vid.

Ja, jag är modig. Jag tar ansvar för mitt liv. Känner jag nyfikenhet till något, vill jag göra något ser jag till att det händer. Att vara modig, att våga utmana dig själv, att våga hoppa är både spännande och utvecklande. Om du inte testar, utmanar dina rädslor, hur ska du då kunna veta om det är något för dig eller inte.

Vad väntar du på? Ut i världen och utmana dina rädslor. Du är modig!

 

Jag är fri att vara mig själv

Vi bor i Sverige, ett fritt land. Jag är otroligt tacksam som haft förmånen att fått växa upp i detta trygga land. Det gör ont att se och höra om allt som pågår i världen, i Europa och även här i detta land. Jag tänker på alla människor som flyr från sina hem, flyr från sitt land på grund av krig. Så många oskyldiga människor som drabbas.

Jag vill inte på något vis skapa någon slags debatt om flyktingkrisen, terrordåd och hoten. Det är obehagligt, ibland blir jag lite rädd. Vad är det som händer? Är det ett tredje världskrig på gång? Jag vet inte och jag kan inte direkt påverka det. Något jag däremot kan påverka är hur jag väljer att leva mitt liv. Mitt liv pågår här och nu, det är i full gång. Vi vet inget om morgondagen, det bästa vi kan göra är att leva idag, fullt ut, inte skjuta upp saker för att göra det sen. Vi lever idag, ta tillvara på den.

Trots all olycka som finns så lever du och du har högsta ansvaret för just ditt liv, här och nu. Du har möjlighet att göra precis vad du vill. Som du kanske förstår så syftar jag såklart inte på någon olagligt eller göra dumdristiga handlingar. Ibland är det bra att tänka handling, konsekvens före.

Jag är fri att vara mig själv. Tänk så trist det skulle vara om du inte är du och jag inte är jag. Du är bäst på att vara du och jag är bäst på att vara jag. Därför, försök inte att vara som någon annan. Snälla, sluta jämföra dig med andra. Att ta inspiration av andra är något annat, vi behöver inspireras av andra och av varandra. Så känner jag, jag söker mig till människor som inspirerar mig och som får mig att vilja utvecklas både personligt och yrkesmässigt. Det innebär dock inte att jag gör precis som dessa människor, jag går min väg, på mitt sätt men jag får energi och det skapar mod och tro på mig själv. Jag är bra precis som jag är, väljer jag att tro på mig själv och det jag gör kan jag skapa underverk. Ja, jag är fri att vara mig själv. Jag är jag och jag lever här och nu samtidigt som jag har drömmar och mål. Men jag ser till att göra det bästa av just denna dag.

Du har ansvar för ditt liv, hur väljer du att leva det?

Jag ser kärlek överallt

Jag ser kärlek överallt – dagens affirmation

Dan, före dan, före doppardan. Jul. Kärlek. Gemenskap. Glädje. Sång. Skratt. Förväntningar. Ja, listan går att göra lång med både positiva och negativa ord. Idag koncentrerar vi oss på de positiva orden. Jag ser kärlek överallt. Jag har som du kanske vet, arbetar på förskola, där pratas det ofta om att vi tar på oss de pedagogiska glasögonen. Då ser vi på inne- och utomhusmiljön från ett pedagogiskt perspektiv, det handlar alltså om att se lärandet i vardagen. Jag tänker inte gå in på det något mer just nu men är jag läste dagens affirmation kom jag att tänka på att det går att göra detsamma med kärlek.

Låt oss sätta på oss kärleksglasögonen och se vår omgivning med kärleksfulla ögon och alla dess goda ting. Jag tror att om vi söker efter det fina, vackra så kommer vi att se det för kärlek finns överallt runt omkring oss och hela tiden. Världen är vacker. Människor är vackra. Lägger vi dessutom till ett leende, gör något för någon annan kan vi tillsammans skapa mer kärlek här i världen.

 

Jag älskar mig själv kravlöst

Jag älskar mig själv kravlöst – dagens affirmation

Älska. Att älska någon. Att älska sig själv. Hur svårt ska det vara? Hur vet du att du älskar någon? Älskar du dig själv? Hur vet du att du älskar dig själv?

Jag har nog alltid haft lite svårt att älska mig själv, att acceptera och gilla att det här är jag. Jag är jag och kommer alltid att vara jag. Jag kan ändra beteenden och tankesätt men jag är jag än hur jag är. Så varför är det så svårt att tillåta sig älska sig själv?

Jag är självkritisk, stundtals väldigt osäker och rent ut sagt ibland riktigt jävla elak mot mig själv. Jag blir arg när jag håller på att hacka och är dum mot mig själv. Vi pratar alltid om att förlåta andra men hur ofta förlåter vi oss själva? Jag är rätt dålig på det måste jag erkänna. Det är så lätt att ta på sig skulden för något som händer, ta det personligt och vända på saker så att jag får det att se och kännas som mitt fel. Men det är inte ok. Det är dags att börja visa mig själv lite respekt och kärlek.

December är en härlig månad på många vis, det är ju kärlekens och gemenskapens månad. Det är vid jul och nyår vi samlar oss med familj och vänner. Men tyvärr är det inte så för alla. Det finns många ensamma människor i detta land, jag vill därför uppmana dig att ge någon du möter på bussen, i tunnelbanan, på gatan, i matkön eller vart det än är ett leende och kanske till och med ett hej. Det kan komma att betyda mycket för just den personen samtidigt som det inte kostar mycket för dig och ett leende smittar. mer kärlek till folket!Jag har börjat klura lite på min årskrönika och mina mål för 2016, vad vill jag uppnå o.s.v. Jag ska börja med en sak redan nu, idag. Jag ska älska mig själv kravlöst. Jag duger precis som jag är. Och vet du. Det gör du med!

Jag är värd att älskas

Jag är värd att älskas – dagens affirmation

Det finns en av dig och det är du. Du är unik och det är värd all kärlek i världen. Du är värd att få vara älskad. De människor som inte förstår att du är alldeles underbar och att de bör vara tacksam om du vill att de ska få ta plats i ditt liv, är inget att ha. Dessa människor kallas för energitjuvar. De tar massor av energi utan att ge något tillbaka. Gör dig av med sådana personer. Du ska ha människor som gör dig glad, som ger dig energi  och som ser dig och älskar dig precis som du är. Du är värd att älskas.

Jag har nog så länge jag kan minnas varit orolig vad andra ska tycka och tänka om mig. Jag har varit rädd för att höras och synas, rädd för att sticka ut, tänk om någon skulle misstycka. Med åren och i och med att jag ständigt jobbar och utmanar mig själv känner jag mig tryggare i mig själv. Vissa situationer tycker jag fortfarande är jobbiga men jag märker definitivt en förändring. Vad har jag då gjort? Jo, jag har helt enkelt utsatt mig för det jag tyckt varit obehagligt, det jag varit rädd för. Tidigare så ursäktade jag mig mycket, gjorde saker fast jag inte hade någon lust. Idag gör jag inte det, det är ju ingen som tackar mig för om jag jobbar övertid utan att skriva upp det eller att ta en fika med en vän än fast kroppen skriker efter vila och stillhet. Ibland gör jag saker än fast jag inte vill, har lust men då är det för att någon behöver mig och jag känner att jag har energi nog för att stötta personen. Det jag märkt sedan jag börjat lyssna mer på mig själv, att jag vågar utmana mig själv mer och stå upp för hur jag tycker och tänker, är den positiva responsen jag får av människorna runt omkring mig. Jag har alltid trott att jag skulle bli mindre älskvärd om jag sticker ut eller säger nej ibland. Jag måste erkänna att det snarare är tvärtom. Fantastiskt ju! Jag tror att det beror på att jag dels har sållat bland mina vänner, jag har tagit bort energitjuvarna samt att jag blivit mer medveten om mitt eget värde. Jag är värd att älskas.

 

 

Reflektion av november

Novembers sista dag. Årets mest gråa månad har snart passerat. Det har pratats en massa om höstdepressioner och väldigt många känner sej trötta och energilösa. Om några veckor vänder det, då blir det ljusare och ljusare för var dag. Innan vi springer in i nästa månad med allt vad det kan innebära, vill jag uppmana att reflektera över de senaste veckorna.

Har du fokuserat på framgång? Hur kändes det, och har du lärt dej något om dej själv? Detta tema har passat mej som handen i handsken, framgång. Det har hänt mycket och det är mycket på gång. Bland annat gick jag igenom mina mål som jag satte upp i början av året, hur såg dom ut och har jag, är jag påväg att uppnå dom? Jag gillar ju att vara målmedveten, att jobba mot uppsatta mål, så i början av året satte jag mej ner och funderade på vad jag ville med 2015. Utan att jag egentligen tänkt på det så har jag redan uppnått dom. Det fanns ett mål som jag inte riktigt genomfört, att starta ett företag. Jag funderade en stund. Jag är ju påväg, i tanken. Men det tycker jag inte räknas som att målet är uppnått, så vad gör jag åt det? Jo, jag lämnar såklart in en ansökan om att starta eget. I veckan har jag varit på resande fot men jag gissar och hoppas att när jag kommer hem idag, ligger ett brev och väntar på mej. Att jag fått min ansökan godkänd. Om så är fallet så kan jag titulera mej som egenföretagare. Visserligen bara ett registrerat företag men det är en början och jag ser väldigt ljust på framtiden. Jag har planer och jag lovar att jag kommer att dela med mej av dom så snart jag kan. Åter till frågan, vad har jag lärt mej om mej själv denna månad. Förutom att jag är mer målmedveten än vad jag tror har jag även lärt mej att ärlighet vara längst. Det är visserligen inget nytt men att våga ta steget och ”blotta” sej själv, att våga uttrycka vad en tänker och känner det är något jag tycker är läskigt. Men. Fuck my fears. Var på en föreläsning, workshop förra veckan. Johannes Hansen är ett nytt namn för mej men jag gillar verkligen hur han tänker. Han menar att vi är rädda för det mesta och provocerar vi inte rädisan kommer det heller aldrig att hända något, du kommer inte att utvecklas. Så ut ur din trygga box, utmana dina rädslor och du kommer upptäcka nya spännande saker. Mitt ”nya” tänk är alltså att det jag känner är jobbigt, är rädd för gör jag. Jag gillar även babysteps, att ta små steg i en riktning som känns bra och är medveten.

Vad var det bästa som hände i november? Jag kommer nog aldrig förvånas över hur många människor jag har i mitt liv och att just dom väljer att vara här just för att dom tycker om just mej, precis som jag är. Gång på gång slår det mej hur tacksam jag är över mitt liv, för allt jag har, allt jag skapat. Det är ingen som gjort det till mej utan det är jag som ständigt skapar underverk i mitt liv, jag som skapar relationer. Jag ger och jag får. Svårare än så är det egentligen inte.

Vilka förväntningar har du på december? Årets sista månad är min favoritmånad, än om jag tycker hela året har sin charm men det är något magiskt med just december. Alla ljus, stjärnor i fönstren, klädda granar och förhoppningsvis vitt guld som faller från himlen. Ja, jag älskar julen. Själva julafton är jag inte så mycket för, tycker att den har blivit lite snedvriden. Att det inte längre handlar om gemenskapen, att umgås med nära och kära utan att det blivit en dag som handlar om pengar. Det gillar jag inte. Mina förväntningar på december är att jag kommer ta steg, utmana mej själv än mer för att nå mina mål, inom flera områden.

Jag är en kärleksfull person

Jag är en kärleksfull person – dagens affirmation

Att leva kärleksfullt kan sträckas till att visa kärlek och omsorg för jorden vi lever på och vår miljö. Se även omvärlden med kärlekens ögon resten av året. Öva på att se det goda i alla du möter och i allt som sker. Hur påverkar det dig och dem du möter? Låt oss göra kärleksfulla val i vardagslivet med tanke pådetta. På vilket sätt påverkar det dig i vardagen?

Jag är en kärleksfull person. Det är dagen för dopparedagen. Idag är det många som stressar runt på stan för att inskaffa de sista klapparna, knäcken ska kokas, granen ska kläs, julskinkan ska griljeras. Så många måsten men till vilken nytta? Vad spelar det för roll om det inte finns knäck på julafton eller om du inte hinner få julskinkan färdig? Julklapparna, har du inte redan köpt något till alla? Jag tänker inte gå in på vad jag tycker gällande julklappar och den galna hets det är kring dem och vilka ofantliga mängder med pengar vi spenderar på julklappar. Jag har börjat fråga mig själv vad jag tycker är viktigt i juletider. Är det att förbereda och fixa för att få en ”perfekt” julafton? Julen är barnens tid. Om du irrar runt, är stressad och irriterad på grund av alla måsten, hur kärleksfull är du då mot barnen som finns i ditt liv? Jag ser julen som en tid för ledighet och återhämtning, en tid när vi samlas tillsammans med de vi håller kära. För mig är det inte viktigt vad vi äter, hur det ser ut runt omkring oss. Det jag ser framemot är att få umgås med familj, släkt och vänner. Återigen, vad är viktigt för dig? När du är som mest stressad idag, imorgon, fråga dig själv vad som är av betydelse. Finns det något du kan hoppa över? Något ni klarar er utan denna jul? Stressa mindre och ge mer kärlek både till dig själv och till andra.