Yes you can

Älska livet och dess äventyr,
det är du som din båt styr.
Tillåt dig att se och uppskatta det lilla,
ge dig själv tid för att chilla.

Livet kommer ständigt med utmaningar, de är olika för oss alla. Vissa utmaningar klarar vi med enkelhet medan andra kräver både mer tålamod och mod. Jag tror att det är de svårare stunderna som gör oss starkare. Att älska livet kräver träning. Det är så lätt att se det negativa och jobbiga men om vi istället övar oss på att söka det fina, positiva i alla situationer, kan vi komma att gilla vår tillvaro lite mer för var dag.

Bakom dagens lucka hittar du en video med Camilla Oltberg som ger dig en andningssekvens som stärker din inför en utmaning. Ge dig själv 5 minuter idag. Så bra, så viktigt. Klicka på bilden nedan för att komma till videon. Lycka till!

Gillade du dagens video och vill köra den fler gånger eller testa andra videos på Yogobe kan du använda dig av denna länk, så får du 14 dagar gratis.

När tankarna springer för fort

När tankar och verklighet blandas samman.
När hjärnan inte kan sortera tankarna.
När, oavsett plats, inte känns rätt.
När hjärnan ropar spring medan hjärtat lugnt och stilla ber mig andas.
När tårar kommer utan att förstå egentlig anledning.
När tårar inte slutar rinna.
När tankar går till någon slags övertalning, gå nu innan det är för sent.
När det blir så mycket tankar och känslor att ord försvinner.
När jag distanserar mig fast jag egentligen inte vill.
När jag vill prata men vet inte vad jag ska säga.
När jag väntar på att bli lämnad.
När jag är utmattad men inte kan sova.
När jag om och om igen frågar mig själv vad det är för fel på mig.
När jag söker svar men finner dem inte inom mig.
När jag känner mig förvirrad men förstår inte varför.
När jag inte orkar hålla skenet uppe.
När jag längtar efter lugn och harmoni.
När jag bara vill bli liten eller försvinna för en stund.
När jag önskar att någon kunde berätta vad som händer i, med mig.
När jag ropar på hjälp men vet inte vart jag ska vända mig.
När jag känner mig osäker och meningslös.
När jag är orolig och rädd.
När jag glömmer bort att jag är kärlek.

Ibland är livet lätt, ibland är livet lite svårare. När det känns tyngre, när du inte vet hur du ska ta dig ur svackan du hamnat i. Det bästa du gör då är att acceptera känslan, oavsett vad det är och låt vara där den är. Den är ok. Mitt i kaoset påminn dig ofta att andas. Genom andningen kan sinnet stillas för en stund. Jag rullar ofta ut mattan, ibland ligger jag bara där och andas medan andra gånger behöver jag hjälp att koppla av. Då använder jag mig av Yogobes videos, en av mina favoriter är Meditative Yin med Ulrica Norberg. Andra gånger tar jag en promenad i naturen, även det gör gott för själen.

Det är ok att vara precis där du är, vad du än är i. Jag brukar tänka att jag är i en hiss, oavsett om jag är högst upp eller längst ner i källaren så är det ok att vara på alla våningar. När man är i källaren eller långt ner, fatta inga beslut. Det är ok att vara där men agera inte, oavsett vad du känner. Det sägs ju att man inte ska agera när det är känslorna styr, sov på saken, vänta tills du får perspektiv på det som är. Ge det lite tid så kommer du upptäcka andra synvinklar på det hela. Hur som helst, det är ok att känna, det är ok att bara vara i det som är. Du är ok, du är bra precis som du är. Ge dig all kärlek i världen, du förtjänar det. Du är värdefull.

Reflektion av meditationskursen

I vintras började jag en meditationskurs via Yogobe med Ulrica Norberg som ledare. Hon är fantastisk. Kursen är på 12 veckor, varav nytt material släppa varje vecka. Jag hade då en tanke att delge små reflektioner under kursens gång men efter ca 8-9 veckor, började jag ”fuska”. Jag tog mig inte tiden som krävdes, tyvärr. Men för den skull har jag inte bara lämnat den, det är nämligen så fiffigt att efter avslutad kurs allt material tillgängligt i ytterligare 8 veckor.

Detta har gjort att jag under dessa veckor kämpat på med meditationen lite nu och då. Det har resulterat i att jag idag sitter på nya kunskaper om vad som händer med hjärnan när man tillåter sig att stanna upp och bara andas. Det är verkligen super läskigt och ibland super jobbigt men för den skull, ge inte upp. Jag vill jämföra det med löpträning, i början av en löprunda, innan man kommer in i andra andningen är det rätt kämpigt men väl över den tröskeln kan man springa i evigheter. Lite så är det med meditation också, vissa dagar bankar tankarna på, rusar omkring i hjärnan. Med hjälp av Ulricas guidning har jag nu fått verktyg för att hantera tankarna, att välja tankar samt lärt mig hur man med hjälp av andningen kan påverka väldigt mycket, dels i yoga och meditation men även till vardags. 

Jag gör yoga varje morgon och avslutar alltid passet med en stunds meditation, hur länge beror främst hur mycket tid jag har på mig. Lugnet som infinner sig efteråt är obeskrivligt. Jag har tidigare jämfört effekten med känslan efter ett hårt träningspass men jag måste nog erkänna att känslan efter stunden på mattan överträffar träningseffekten. Jag har även upptäckt hur härligt och välbehövligt det är att ta en paus mitt på dagen, att stanna upp och koncentrera sig på andningen. Jag älskar det! Jag kan känna mig trött och ofokuserad men efter en stunds meditation känns hjärnan pigg och skarp igen. Hur häftigt är inte det?!

Jag försöker även få in en stund om kvällen att landa på matten och bara vara. Innan jag började med detta var det lätt hänt att jag tog med tankar, stress och grubblerier till sängen, vilket resulterat i att det tog ett bra tag innan jag somnade men även sömnen i sig påverkades. Numera lägger jag mig i sängen och inom tio minuter sover jag. Kvalitetstid i sängen helt enkelt.

En annan fördel med meditationen är min närvaro i det som händer här och nu runt omkring mig har ökar. Jag känner mig mer än någonsin tacksam för allt som är och händer. Tidigare hade jag svårt att fokusera och komma ihåg saker, detta är något jag vill fortsätta att jobba med men ändå ser jag stor skillnad nu, jämfört med för bara ett halvår sedan. Jag upplever även att jag kan sortera tankarna bättre, att det är lättare att välja vad jag lägger min energi på. Jag har lärt mig att släppa sådant jag inte kan påverka just nu, jag har även blivit mer observant över känslor som kommer över mig. Ofta kan jag fråga mig om det är en känsla jag känner eller om det bara är en signal på att jag behöver vila, allt som ofta blir svaret, sov.

Jag rekommenderar varmt dig att gå denna kurs, än hur ”insnöad” du är i yogans värld. Testa, se det som en utmaning. Ge det 12 veckor, reflektera under tiden. Tycker du efter dessa veckor att det inte gav dig något, då har du i alla fall undersökt saken.

Tusen, tusen tack Yogobe och Ulrica för denna kurs. Ni har hjälp mig en bra bit på vägen till ett mer välmående och ett liv mer i balans.

Till dig som missat det använder jag mig ofta av Yogobes videos när jag tränar yoga. Dom växer hela tiden och de erbjuder så mycket mer än bara yoga, bland annat hur man får ett bra löpsteg, övningar för starkare bål, rygg, ja hela kroppen. De delger ofta resultat av ny forskning, goda recept och massor av annan spännande fakta. Mitt tips är att spana in sidan, skapa ett konto. Vill och vågar du, använd denna länk, https://yogobe.com/se/recommend/5cd7pura8 så får du testa gratis i 14 dagar.

Namaste.

Reflektion Meditation del 3

Tiden går läskigt fort, dagarna springer fram och jag vet inte riktigt vart dessa sju veckor med meditationskursen tagit vägen. Det känns som att jag startade för bara några veckor sedan. Aldrig hade jag kunnat föreställa mig att jag skulle kunna sitta stilla i hela 12 minuter! Jag klarar det och det är ibland så att jag vill sitta längre när väl Ulrica börjar prata igen. Häftigt! 

Det är en utmaning varje gång jag sätter mig på mattan och börjar följa Ulricas instruktioner, ingen gång är den andra lik. Ofta knackar tankarna på, ibland är de lätta att låta passera medan andra gånger kommer jag på mig själv att jag tänker på tanken. Det häftiga då är att om jag ”pratar” med tanken och berättar att jag hör den och att den nu kan vandra vidare, försvinner den. Det är rätt flummigt men det funkar.

Vissa gånger känns det som att jag håller på att somna, gissar att jag då blivit för avslappnad? Det här med meditation är ju något nytt för mig och jag vet inte hur det ska kännas och vara. Finns det rätt och fel? Troligtvis inte. Oavsett hur uppe i varv jag är innan jag sätter mig på mattan och klickar igång kursen, kommer jag relativt snabbt ner i varv. Jag hör mitt hjärta slå, höt mina andetag, känner dom. Vissa kvällar, jag jag mediterar innan läggdags, har jag mycket i huvudet och kan känna att jag inte riktigt har lust att sätta mig på mattan. Medan andra gånger längtar jag att få varva ner och bara vara i andetaget. Oavsett gör jag det och känslan efter varje pass är underbar. Jag känner mig då lugn och samlad. Saker som kändes stora, svåra, jobbiga blir hux flux helt ok. Att det inte alls är någon katastrof, än vad det är tänker jag att det löser sig, jag kommer finna en lösning på vad det än må vara.

Det är häftigt hur något så naturligt som andningen kan göra, när man ”arbetar” medveten med den. Jag som fortfarande är känslig för stress, troligtvis sedan utmattningen, upplever att jag numera hanterar stressade situationer annorlunda. Återigen, häftigt! Det är härligt och befriande att veta att jag faktiskt kan påverka hur jag mår.

Tusen tack Yogobe för att ni skapat denna kurs! Kärlek. Till dig som funderar och är nyfiken på just meditation, hoppa på kursen! Det är värt varenda krona. Se det som en investering i dig själv. Du är värd det!

Inspiration

Jag är en sökare. Det känns som att jag aldrig riktigt stannar upp utan min nyfikenhet gör att jag ständigt söker efter nya utmaningar, ny kunskap. Detta är säkert på gott och ont men än har varken jag eller någon annan tagit större skada av det. Yogans värld fascinerar mig otroligt mycket. Jag läser bloggar, är med i en grupp på Facebook som heter #beyoga365, där nya som rutinerade yogisar delar med sig av sina erfarenheter, tankar och funderingar. I julklapp fick jag en bok som är skriven av Malin Berghagen, den heter Yoga – ett livsval. Det är inte förrän nu jag har börjat läsa den, varför vet jag inte. Vilket fall, jag vill verkligen lyfta och rekommendera denna underbara bok. Jag gillar hennes sätt att uttrycka sig, hennes berättelse, bilderna och tipsen hon delar med sig.

 I yogan är andningen a och o, samtidigt bland det svåraste att få ordning på. Att gå in i andningen och bara vara i andetaget. Det låter flummigt men väl där är det fantastiskt. Jag kan inte, inte än, sitta stilla längre stunder och bara andas. Jag behöver röra på mig först en stund och därefter kan jag lättare komma ner i varv och sitta en liten stund. Att sitta rätt upp och ner funkar ibland men jag verkligen älskar att göra några solhälsningar, för att sedan lägga mig i barnets position och bara andas. Ett tips som Malin delar med sig gällande just andningen är att föreställa sig vågor som rullar in mot stranden. Andas in och vågen sveper över dig. Andas ut och vågen drar sig tillbaka ut. Samtidigt som detta visualiserar jag att den där vågen kommer med ny energi för att ta med sig den gamla ut i havet igen. Som sagt. Det låter väldigt flummigt. Och det kanske det är för vissa. Det spelar ingen roll. Yoga och vad allt det innebär kanske inte är för alla. Det vet jag inget om. Det jag vet är att jag var otroligt skeptisk till en början och ansåg yoga som något konstigt och flummigt och att det bara var väldigt speciella människor som höll på med sådant där. Men. Min nyfikenhet gjorde att jag började läsa om det, prata med de som testat och började så smått undersöka denna numera underbara värld. Det finns så mycket att lära, jag är verkligen en rookie men jag ser med både spänning, nyfikenhet och lite rädsla fram emot vad som komma skall i livet. För yogan handlar om mig, den blir vad jag gör den till. Det går att ha den som en träningsform och enbart utöva yoga. Jag gillar filosofin, eller vad det nu kan kallas, som är runt yogan. Jag gillar tänket och det holistiska förhållningssättet, att det inte enbart är en träningsform. Jag kommer troligtvis aldrig bli någon guru som kan vika mig dubbel eller sitta timtal och meditera men jag vill lära mig mer. Piece by piece helt enkelt.

 Jag kommer inte ihåg hur jag kom i kontakt med yogan första gången. Jag tror att det vara någon som berättade att hen gör tre solhälsningar varje morgon innan frukosten och effekterna av det har gjort stor skillnad. Jag blev nyfiken, såklart, gick hem googlade på solhälsning, för jag hade verkligen ingen aning om vad det var. Jag började utföra tre solhälsningar varje morgon, i stort sett alla dagar i veckan. Det var nog ca tre år sedan. Jag bara fortsatte, om det går at bli beroende av en sådan sak, så blev jag det. Numera gör jag tre solhälsning A, tre solhälsning B, huvudstående och avslutar i barnets position där jag andas genom alla sju shakran (det är kanske lite överkurs). Därefter kan jag starta min dag. Denna kombo har jag snickrat ihop själv. Jag använder mig ofta av nätverktyget Yogobe för att bland annat lära mig tekniker. Det var på så vis jag lärde mig huvudstående. Mitt nästa mål är handstående men jag har av någon anledning spärrar, jag tycker att det är läskigt att vara upp och ner och ha ansiktet en bit från golvet. Men så vet jag att jag tyckte likadant med huvudstående, var rädd för att ramla och sådant. Skam den som ger sig, en dag ska jag kunna gå upp i handstående under kontrollerade former.

Tanken när jag började skriva detta inlägg var bara att jag ville rekommendera Malin Berghagens bok men det finns ju så mycket jag vill berätta, dela med mig av, mina upplevelser med yogan att fingrarna bara gick av farten. Så blir det ibland. Jag gillar det. Oavsett vad som kommer i din väg, det väcker din nyfikenhet våga testa. Vad är det värsta som kan hända?